Jag har fortsatt att träna luktdiskriminering i princip varje dag och det har varit en berg- och dalbana måste jag säga!
Först var allt kaos och det såg ut som om pinnarna var kontaminerade med doft och jag kan inte svära på att jag inte begått fler misstag när det gäller det, men jag tror och hoppas inte det. Det kan ju förstås handla om en testfas – att han provar för att se om han kan komma snabbare till belöningen.

Sedan har det varit några gånger då allra första träningstillfället varje dag har varit förvirrat medan de följande har gått hur fint som helst. Därefter har jag fått till några ”förstapass” som varit perfekta så nu är jag väldigt noga med att bädda för att första passet blir bra. Det är ju det första passet som gäller, om man säger så. Vi får ju ingen andra chans på en tävling.

Det jag främst tänker på då är att jag har 1, mycket doft på pinnen, 2, är säker på att alla de andra pinnarna är ordentligt kokta eller frysta 3, startar honom på samma sätt varje gång och 4, ser till att han är lugn och avslappnad när han börjar.

Jag har fått med nästan alla ovanstående pass på film, inte de sista där han har startat perfekt varje gång, men intressantast är väl inte att se det perfekta heller, just nu. Här kommer ett litet ihopklipp:

Idag när jag tränade på morgonen gjorde han ett PERFEKT urval direkt, ingen tvekan, inget pip, inget lyft. En distinkt tvärnit och sen frusen nos på pinnen. Bra!