Vi kom iväg – Totte blev inte sjuk – och idag har vi gjort en smash and grab i Finland:

Av båten klockan 10 i Helsingfors, köra i nästan 2,5 timmar rakt norrut, umgås intensivt i ungefär 1,5 timmar med uppfödaren Anne och hennes familj inklusive Musti och valparna, in i bilen igen, nu med valp, köra alldeles för fort till Helsingfors, hinna med färjan med 20 minuters marginal och pust, somna helt utslagna, alla tre i hytten…

Musti var bedårande, vänlig och tillgänglig och så var hennes valpar.

Jag hade möjlighet att välja hanen om jag ville men jag höll fast vid tiken som jag blivit tilldelad, den stora av de två svarta yrvädren. Hon visade omedelbart att hon var social, glad och nyfiken och började direkt leka med de saker som jag presenterade för henne. När jag kastade mina nycklar på golvet sprang hon och hämtade dem. Och hon kampade glatt med en liten gummileksak som jag visade henne.

Vid ett tillfälle, när vi gick in i huset efter att ha varit en stund i trädgården, så skällde Annes terrier ut oss (den var bakom lås och bom men vi var tvungna att gå förbi den). Då sprang både vår valp och hanen in under närmsta fåtölj, men båda kom ut så fort jag lockade på dem och sedan sprang de glatt vidare. Överhuvudtaget så kändes det som om hon släppte rädslor väldigt fort, gilla, gilla.

I trädgården sprang valparna runt med gårdens tupp och hönor, och en gigantisk (lös) vädurskanin.

Musti försökte stöta kaninen emellanåt J men kaninen ville inte så gärna gå med på den leken även om den sprang i väg några gånger. Så fort någon ropade på Musti slutade hon snällt med terrorn :0).

Annars satt Musti mest parkerad i Tottes husses knä – äntligen någon som ville gosa med henne hela tiden.

 

Valpen sov nästan hela bilresan till färjan, det var bara inledningsvis som hon försökte hitta bästa sovstället och som hon kikade lite på allt som for förbi utanför fönstret. Därefter slocknade hon i baksätet inkilad mellan min väska och lite andra småprylar.

Väl ombord på båten så gjorde hon sig fort hemmastadd. Efter att ha ätit, druckit och kissat på lite tidningspapper så la hon sig i husses säng, på husses axel med hakan på hans hals. Och somnade.

Hon är döpt till Onpa Helmi vilket ungefär betyder Vilken pärla (Mamma Musti heter Black Pearl). Jag gillar jättemycket att hon har ett fint finskt namn så man förstår var hon kommer ifrån. Men vi kallar henne från och med nu för Tassla, som i tissla och tassla ;0):