Idag har jag varit med om något heeeelt skumt! Och vansinnigt kul!

Vi genomförde vår tävling med VÄLDIGT dålig känsla. Tassla var SÅ seg, som sirap.

Men jag är SÅ nöjd med mig själv! Jag deppade inte ihop, lät inte några negativa känslor ta över i fria följet utan jobbade på som om hon var bäst i världen (vilket hon ju förstås är ;)).

Fjärren missade vi skiften i och jag var säker på att det momentet var nollat.

I kanske en halv minut efter att vi gått ut från planen kände jag mig lite besviken. Jag hade ju väldigt gärna haft ett förstapris idag. Men sedan så kändes det bara som ”äh, idag var inte vår dag och det är bara att göra fler starter”.

Jag var jätteglad över gruppmomenten! Hon satt blickstilla! Och platsen kändes trygg och var också så vitt jag hörde från kompisar, stilla. Härligt!

Så var det prisutdelning. Och de ropar upp alla hundarna en efter en, bakifrån. Sedan var det bara 1:a platsen kvar. Och min tanke är ”MEN de har GLÖMT mig”. Inte ”waow vi vann”. Sååå komiskt! Men känslan var verkligen inte bra – och så säger de att jag delat första platsen med ett annat ekipage OCH … fått ett 1:a pris!

Vilken total krock! Det tog mig flera minuter att fatta! Jag började skratta halvt hysteriskt åt det galna i att känna ”detta var ju inte så bra” och ändå få ett FÖRSTAPRIS! Jag och Åsa och Lisa bara stirrade på de där poängen och den där 1:an som stod på pappret och fnissade hejdlöst.

Okej, jag får väl medge att vi har en hyfsat hög lägsta nivå OCH vi hade TUR. Jag tycker att vissa poäng var rätt generösa (men vad vet jag – mitt omdöme verkar ju inte vara det bäst!). Men som en klok människa sa ”detta är en bedömningssport” och idag hade jag turen på min sida – nästa gång har jag kanske inte det. Så sant!

Det enda jag bryr mig om precis just nu är att jag är FÖR FÖRSTA GÅNGEN I LIVET I ELITKLASS MED  en hund! Med världens bästa cocker! DET ÄR NU DET ROLIGA BÖRJAR!!!

IMG_2956

TJOHO! Jag kommer inte kunna sova, är helt speedad, puh!

:)