Åsa och jag kör ett strängt ;) träningsprogram inför att vi båda ska tävla om några veckor. Vi ses en gång i veckan på hundarenan och jobbar så där härligt fokuserat som bara vi kan :). Välplanerade och med superfokus på vår egen och varandras träning.
Mio och Tassla är faktiskt bästisar. I alla fall är Mio Tasslas idol. ;)
Och oj vad det ger resultat.
Just nu jobbar vi rätt mycket med att bara ”simma på” (som den där fisken i i hitta Nemo, ni vet va?) och det är en slags uthållighetsträning. Vi låter hundarna jobba i ganska långa pass men med strategiskt placerade belöningar. Det ska vara mycket kul och pepp men vi jobbar på utan vila. Jag körde Tassla 25 minuter i sträck idag och jädrar vad hon klarar att fokusera nu. Visst hjälper det med belöningspauser och de håller motivationen uppe – men hon har börjat orka koncentrera sig RIKTIGT bra nu, även när 20 minuter gått. Waow!
Jag glömde träningsdagboken hemma idag men just nu har jag så himla bra koll på vad jag håller på med ;) så jag tog en påse från bilen och kladdade ner det viktigaste. Jag körde igenom hela elitprogrammet i den ordningen som står till vänster på påsen.
Utvärderingen är ringarna kring momenten :) och så har Åsa antecknat några av de viktigaste sakerna hon sett. (Konerna, vittring, kommendering – ej tjuvstart). :)
Jag är SÅ nöjd med var vi är nu. Allt som jag fokuserat på den sista tiden har blivit bättre. Och – vi gör nya upptäckter dit vi behöver rikta strålkastaren ett tag.
Efter att vi dragit igenom alla momenten så tränade vi på det som för dagen behövdes.
Konskicken har blivit sämre och sämre ett tag och särskilt till dirigeringsapporteringen, där hon är supertveksam. Men bara med några riktigt bra placerade pipbollsbelöningar blev de idag väldigt mycket bättre. Hon fattar så himla snabbt! Ett kort pass med konskick och bekräftelse på vad som är rätt så bara gör hon rätt sen. Härliga hund!
Idag tränade jag också, för första gången på länge, på vittringen. Den funkar bra i en slags hög lägsta nivå men det har blivit lite många repetitioner på sistone då hon går över pinnen två eller ibland tre gånger innan hon tar den. Det är svårare när det är tex Åsas doft på pinnarna än om det är någon hon inte känner så väl. Men två skick där Tassla fick sitta nära pinnarna, dvs vi fokuserade på urvalet och inte tempo ut eller in, och klick och pipboll så fort hon tog rätt direkt gjorde att hon sedan på långt avstånd gjorde ett fint urval igen.
Dagens upptäckt – som vi anat någon gång förut faktiskt – var att Tassla i Z:at gör superfina skiften – när tävlingsledaren säger ”kommendera”. Fniss, hon lyckades dessutom göra RÄTT skifte några gånger. Så vi fick träna på att lyssna på mig, inte på Åsa. Även här behövdes bara några repetitioner så började hon lyssna rätt.
En annan grej som vi tränade idag var antiluddträning. :) På den fina, släta mattan i hallen syns alla dammkorn. Och de KAN ju vara godisbitar. Bästa att kolla. Gärna precis när man ska stanna i rutan – då måste man springa UT ur rutan och kolla … Hrmpf. Så vi ”tappade” ludd och tussar runt rutan och skickade igenom dem, svårare och svårare. Det gick bra, hon fattade – just det – SNABBT – vad vi höll på med.
Min SMARTA SUPERBEGÅVADE LAKRITSRÅTTA!
