… för den lilla cockern att slita av en liten arm på pipgubben i gummi. Ett ögonblick att svälja. Men ett och ett halvt dygn innan han blir så sjuk så sjuk och kräks och är ledsen och har ont.

Sex timmar tar det. Att få kontrastvätskan att rinna genom tarmsystemet så pass att det går att se armen i tarmen, troligen på väg bakåt, ut. Sex timmar på djurkliniken med dropp och röntgen en gång i halvtimmen och därtill genomläsning av alla veckotidningar huset har att erbjuda.

Nu hemma igen, cockern är glad och kan behålla maten. Ny röntgenbild ska tas i morgonbitti, för att säkerställa att armen inte fastnat på vägen ut.

Och så gick den här dagen, då vi skulle gått en hett, hett efterlängtad kurs för Maria B. :( Så blev det inte.

Veterinären sa att hans häftiga reaktion (han verkade verkligen väldigt sjuk) kan handla om den kroniska tarminflammationen som gör honom extra känslig. Så när det kommer ner en främmande kropp(sdel) i magen så slår systemet liksom bakut.

Stackars lilla Totten, det var förfärligt att se honom må så dåligt. Men huvudsaken är så klart att Totte verkar klara det här utan operation och att han nu är pigg och glad.