På förekommen anledning: Jag har bestämt mig för att jag ska börja lära Tassla kommandon väldigt tidigt. Klickertränare i allmänhet och jag i synnerhet är rätt bra på att träna frivilliga beteenden så till den milda grad att vi glömmer att sätta på kommando. Jag vill ha en hund som förstår många ord och därför tänker jag börja tidigt.

Jag har därför bestämt mig för att försöka lära henne ett kommando i veckan från och med nu. (Kan hända att det blir ett kommando varannan vecka lite längre fram ;0) – men jag ska i alla fall försöka det här ett tag!)

Det innebär FÖRSTÅS inte att jag överger frivilligheten – nejnejnej – men jag kommer att växla mellan signalkontroll och frivillighet i större utsträckning än vad jag har gjort tidigare och göra det väldigt tidigt i inlärningen. Jag kommer inte heller begära total signalkontroll utan på det här stadiet ska hon klara av att utföra kommandot efter att jag sagt ordet i ganska störningsfri miljö. Så får vi gå vidare sedan med att träna det med svårare störningar.

Veckans kommando har varit ”varsågod”. Varsågod betyder, öh, ja just det; varsågod ;0). Det vill säga, vänta tills du får varsågod så får du ta den där godisbiten/leksaken/gå och hälsa/gå ut genom grinden eller liknande. Jag har börjat lära in det vid matskålen. Jag vill att Tassla ska sitta ner och titta på mig och vänta på ”varsågod” innan hon äter sin mat. I början behöver hon inte titta på mig och det har jag inte heller lärt henne än, utan jag har bara velat att hon ska klara av att behärska sig och inte gå till matskålen förrän hon får varsågod.

Så här har jag tränat det hitintills:

Och förresten: Det första ord Tassla lärde sig var så klart hennes namn! Det lärde hon sig redan första dygnet jag hade henne, vilket gjorde mig rätt så häpen. Tasselblixten.