Elliot med familj
Nu har jag äntligen bestämt mig för att skaffa en hund till! Jag har våndats (ska jag hinna, har vi plats, vad kommer Dacke tycka, pallar Ludvig osv) men med stöd från Ludvig – som absolut kan tänka sig att rasta en liten cocker och en rottewiler samtidig men är mer tveksam till tex två rottweilers – så har jag bestämt mig. Och det blir alltså en cocker spaniel.
Dacke är min stora hundkärlek. Jag tycker han har de flesta egenskaper som jag vill att en hund ska ha. Han är oerhört arbetsvillig och full av upptåg – han är med på allt, är orädd och framåt och han älskar människor. Dessutom har han en skön balans av intigritet och ”vilja gosa” på sitt alldeles egna sätt. Jag skulle vilja tro att han faktiskt har humor…
Alltså; här gäller det att hitta en hund som har helt andra rasegenskaper och är rätt så olik Dacke – annars kommer jag bara jämföra. Plus att jag tycker att det är en stor fördel att ha erfarenhet av helt olika raser eftersom det breddar min kompetens som instruktör. Dessutom vill jag alltså ha en mindre hund på grund av hur jag nu bor och med hänsyn till andra familjemedlemmar.
Ungefär samtidigt som dessa tankar började ta fart så har jag haft några väldigt trevliga, arbetande cockrar på kurs. Allra trevligast är nog Jennys Sota och det var hon som fick mig på fall. Med Jennys hjälp letade jag upp de kennlar i Sverige som satsar på arbetande cockrar; de som MH-testar sina hundar, de som tävlar i bruks och agility och lydnad och inte bryr sig så mycket om utseendet. Och så fann jag Mångsysslarens kennel (www.mangsysslaren.se). Som hade en nyfödd kull.
För en vecka sedan besökte vi kenneln och bekantade oss med mamma och moster och givetvis de tre veckor gamla valparna. (Som såklart mest var söta och rultiga ;-).) Jag har lusläst MH-tester och fick läsa alla valptester som gjorts hitintills av andra kullar och jag gillade vad jag såg. Jag gillar skarpt kennelägaren Katarinas inställning till vilka arbetsegenskaper hon värderar hos sina hundar.
Så nu har jag bestämt mig. Det blir en kille till, han är röd och vit. (Färgen bryr jag mig egentligen inte om men det här är en väldigt fin färg.) Jag hade gärna väntat med att välja, eller att Katarina hade valt åt oss köpare, men nu var de andra två hanarna redan bortlovade till klubbkompisar och det här blir säkert jättebra.
Det ska bli så kul!!!
