Jag har gått utan byxor hela sommaren. Det har faktiskt inte varit jättevarmt och skönt i alla lägen precis. Men vad gör man inte om man vill släcka ut en byxkampare?
Klänningarna har inte heller fått vara för långa men shorts har funkat bra. Men Totte är verkligen HELT tokig i att bita i byxbenen. Fram för allt händer detta inomhus eller om han är väldigt uppdragen även utomhus. Han morrar sitt värsta cockermorr och drar sedan med imponerande styrka.
Och jag vill ha en hund som går bredvid mig utan att tugga på mina kläder så vad göra?
1. Se till att han inte får så många tillfällen att ”misslyckas”. (Misslyckas = ta tag i byxan. Där av den byxlösa sommaren.)
2. Belöna när han rör sig bredvid mig utan ”kampa-med-byxan-tendenser”. (Använder här mina byxbeklädda ben som ett omvänt lockande, jag viftar med benen och går fram och tillbaka).
3. Belöna honom när han är på väg att ta tag men ångrar sig. (Här belönar jag även för att han ”duttar” ned nosen på mina byxor utan att ta.)
4. Belöna för att han släpper byxan (när han tyvärr tagit tag).
5. Avleda med något annat som finns i närheten om han väl fått tag.
6. Lugnt och försiktigt ”koppla loss” honom, vänta tills han intresserat sig för något annat och sedan fortsätta gå.
Jag har helt klart varit lite slarvig med att vara konsekvent. Ibland har jag ”kopplat loss” honom och spurtat till närmsta plats där han inte kan få tag på mig, hahaha, vilket ju självklart förstärker den här roliga leken VÄLDIGT mycket… Don´t try this at home, folks. ;-)
Nummer 1 – 3 har funkat bäst men kommer från och med nu fungera mycket bra eftersom jag från och med nu ska vara konsekvent. Nummer 4 – 6 är mest ett slags ”om det ändå händer och jag måste trassla mig ur situationen”. Nummer 5 – 6 upplever jag inte att han lärt sig av alls.
Det här kan ju faktiskt vara en riktigt farlig aktivitet – jag kan trampa på honom och han kan fälla mig…
Från och med nu MÅSTE det ligga godis i fickorna på alla långbyxor som kommer in genom vår dörr!
En liten film om ovanstående, tidigt i inlärningen. Det var ett långt pass, sammanlagt tio minuter, (ja, jag vet, för långt) men framstegen kom fort. Här något komprimerat:
Haha, Nancy, i mina goda stunder så! Men när jag är sen och ska ut genom dörren och har en valp i byxbenet så gäller det att bita i hop, pust. ;-)
Jag vill lära mig sådant tålamod!! Är det möjligt?
Visst, Siv, jag lär dig måla naglarna om du lär mig det där snygga gripandet av apporteringen som du har ;-)!
kul film, veldig bra å få se det i praksis. Og fin neglelakk, kanskje du kan lære meg hvordan man gjør det uten å lakkere hele foten?