I går har var jag och hälsade på Shadi, en klok och begåvad klickertränare som har arbetat väldigt medvetet och fint med en ”galen” spaniel ;-). Den galna spanieln, Mini, är av modellen engelsk springerspaniel och Shadis snart tvååriga hund.

Innan jag träffade Shadi så fick jag av våra gemensamma hundvänner en beskrivning av Mini med ord som ” den galnaste hund jag någonsin träffat” ”helt tokig” och så vidare. MEN att Shadi sedan gjort ”ett fantastiskt jobb” och att hunden nu var ”som en annan hund”.

Vad de anspelade på när de talade om galenskap var att Mini låg väldigt, väldigt högt i stress – hela tiden, redan som valp.

Shadi intygade att hon precis som jag slet sitt hår inledningsvis men att hon sedan mycket systematiskt tog hjälp av och inspirerades av dels Eva Bodfäldt och Fanny Gott.

Fannys spaniel Shejpa har jag följt sedan hon var valp och jag kan bara säga så här;  Tottes pip- och avslappningsproblem är som en vårvind jämfört med stormen Gudrun, typ. ;-) Men även Shejpa är nu en hund som kan slappna av och ta det lugnt.

Eftersom jag så klart tror på klassisk betingning så har jag hela tiden tänkt att det måste gå att göra något åt detta genom att arbeta på det sättet (det vill säga ändra hundens känsla) men jag har känt mig osäker på exakt hur. Efter att ha talat med Shadi och tillsammans med henne jobbat med Totte i en och en halv timme i går så är jag helt säker på att det här är en bra väg att gå.

Shadi gav mig först en målbild genom att visa hur Mini nu slappnar av så fort inget händer. (Detta är oftast det svåraste – att ligga och koncentrera sig på något och ha en aktiv passivitet brukar inte vara så svårt men att verkligen slappna av helt och hållet från hög aktivitet är en konst.) Först kamplekte hon lite med Mini och sedan tog hon bort leksaken och ställde sig mot diskbänken och småpratade lite med mig. Det tog bara några sekunder så lade sig Mini ner, med hakan i backen och ändan lite halvt på sidan i en skönt avslappnad pose.

Efter en liten stund brukar det komma en skön suck från Mini.

Sedan satte vi igång och jobbade med Totte. Första delmålet var att få ner hans nos mot golvet. Tanken är att han ska rikta blicken neråt, han ska inte ska ta ögonkontakt med mig. Om jag till slut ska kunna stå och undervisa andra ekipage medan Totte vilar, så kan det hjälpa honom att inte ha ögonen fäst på mig helt tiden. Så småningom ska hela hunden ner på golvet men vi började alltså med nosen/blicken.

Totte började raskt erbjuda en massa beteenden, särskilt när han var vänd mot mig. Shadi och jag satt på vars en sida av ett bord och Totte var på golvet framför bordet. Vi började slänga ner godis på golvet med hög frekvens och efter ett tag, då jag tyckte det gick lite långsamt, ;-) så tog jag fram klickern bara för att fånga när Totte böjde på nacken för att sträcka ner nosen mot golvet. Efter att ha fångat det några gånger och han snappat upp grejen så la jag bort klickern igen. (Här blandar vi alltså operant och klassisk betingning.)

Sakta men säkert jobbade vi oss igenom att han skulle titta neråt till att han skulle ”komma ner” ännu mer. Vi tog lekpauser emellanåt men fortsatte sedan enträget. Det var bra att vara två, när Totte ibland fäste väl mycket uppmärksamhet på mig så kunde Shadi kasta godis medan jag var helt stilla och inget hände.

Såsmånigom la sig Totte. Hans frenetiskt viftande svans lugnade sig också. Mitt kriterie blev då att han skulle ha nosen (och därmed blicken) vänd från mig för att jag skulle kasta godis. Vi lyckades också fånga (klickern åkte fram ibland och det funkade faktiskt bra, han drog inte upp sig) att han gjorde en ansats att lägga hakan i backen.

Emellanåt pep han, dock allt mindre ju längre tiden gick, men vi struntade i att han lät och jobbade bara vidare med att blicken skulle ner. Vad lugnande det var! Det är svårt att hålla hög aktivitet och ha blicken i backen – prova själv!

Tanken med det här arbetssättet är ju att om kroppen ligger ner i en avslappnad pose så BLIR du avslappnad. Även om du inte var det från början. Till slut blir den här posen en signal till hjärnan att ta det lugnt och lugnet infinner sig så fort hunden lägger sig ner.

Nu kommer jag att jobba vidare med det här så mycket jag bara hinner under veckan. Ska försöka filma någon gång också. Återkommer!