Okej, efter en liten paus fortsätter vi träningspasset med att höja störningarna. (se förra inlägget om inkallning)
Den största störningen för Totte, förutom springande hare, är andra hundar. Det är sååå kul att leka med dem. Detta innebär naturligtvis att han utsätts för risker. Han tror hitintills att alla är snälla men det vet vi ju att alla inte är. Jag måste med andra ord kunna kalla in honom när han är på väg mot andra hundar.
Mitt i den här träningen dyker först två skällande småhundar upp, som lämplig störning. Vad värre är så dimper dessutom typ världens största schäfer med en enorm ragg ner från himlen och landar framför oss. Snacka om att jag är i bubblan, jag ser honom inte förrän han står en decimeter frän Totte, det var extremt obehagligt.
Man ser på filmen att min impuls är att kasta mig fram och ta Totte men jag hejdar mig tack o lov, det hade verkligen kunnat förvärra situationen. Snacka om skarpt läge. Två fina inkallningar blev det, efter den första är jag så paralyserad att jag inte får fram belöningen – så i stället fortsätter Totte mot de små skällhundarna. Man hör på min falsett att jag är något stressad. Puh.
Sedan fortsätter vi träningen med att kasta favoritleksaken för att kalla in när han är på väg mot den. I början kallar jag precis när jag kastat, sedan låter jag honom springa längre och längre innan jag kallar in. Emellanåt får han springa och ta leksaken också.
Jag klickar i detta träningspass även när han har kommit ända fram till leksaken eller hunden om han fort väljer bort störningen. Vid en stegring kan man tänka sig att låta klicket utebli om han kommer ända fram. Risken är annars att han väljer att använda störningen som en slags target och gör en liten kedja.
Tack Randi, vad skoj att höra! Maria: ja det var Tippen och jag brukar promenera där ganska ofta men har stenkoll på mina hundar och har alltid kunnat styra upp situationer, och träffat snälla och glada hundar som lekt med mina. Men detta var obehagligt och gav mig en tankeställare!
Flott og inspirenende blogg, liker den veldig godt!! Blitt motivert til å trene mer innkalling =)
Tyvärr är det så på Tippen (antar att det var där ni var) att vissa hundar springer hej vilt helt utan vare sig lydnad eller ägare inom synhåll. Själv har jag slutat promenera eller träna där efter flera jobbigt incidenter med ovan nämnda hundar. Det faktum att det går ägare där med hundar lösa utan lydnad får man räkna med när man är där. Så har det varit så länge Tippen funnits & kommer alltid vara, finner man sig inte i det får man snällt hålla sig borta därifrån om man är rädd om sin hund.
Mvh Maria
Det värsta av allt, AK, var att vi inte ens såg till hundägaren! Hon befann sig på andra sidan en kulle och vi hörde ett avlägset ropande… Gräsligt dåligt hundägarskap.
Anne; Ja men så är du också en väldigt läraktig elev med en oslagbar Fred! ;-)
Henrietta: Klicka då först för att din vovve tittar på fågeln/katten och stegra sedan genom att så småningom klicka för att hunden tittar på fågel och sedan dig (skvallra). Därefter ökar du svårighetsgraden.
Roligt att läsa och se. Ska absolut ge mig ut och träna inkallning. Har problem med att lita på min hund då hon älskar katter och fåglar. Är klickeramatör och har just haft problem med att förstå hur klicket ska gå till vid inkallningsträning, tack för bra tips!
Ja, min världens bästa instruktör som lärt mig inkallning!!! Utan dig Lena, hade mina hundar aldrig varit där dom är! Leva som man lär :-), eller hur?! Har saknat din blogg. Freds ”fot” känns sååå stabil! / Anne
Jösses vilken ragg! Hur tänkte den hundägaren tro…?
Kanonfina inkallningar Lena, vilket bra jobb du gör!
Vi hörs snart tycker jag!