Totte hostar.

Totte hostar och på onsdag är det meningen att valpen ska flytta hit; på måndag går båten till Finland.

Jag var och simmade med Totte i havet i onsdags. Han har en rätt lugn simstil men han envisas med att ta små saker som flyter i vattnet och doppar nosen rätt ofta. Så han drar in vatten rätt ofta, och hostar till lite. Så även i onsdags.

I torsdagsmorse, i bilen till jobbet, så hostade han två gånger. Jag la märke till det för det var så avvikande; han hostar aldrig, nyser ibland men hostar inte. Och det var en ganska djup och skrällig hosta.

Men inte förrän i går kväll, då han hostade till ett par gånger igen, gav jag det någon egentlig uppmärksamhet; vad var det här nu då?

Så i morse, efter att han ätit frukost så hostade han och hostade och harklade och fick även en sådan där typisk KENNELHOSTA-kräkreflex och det kom även upp lite vitt skum. Vi gick ut på en lugn promenad och i början stannade han flera gånger och hostade, sedan lugnade det sig.

Jag gick hem, tog fram febertermormetern och ringde veterinären. Han hade ingen feber, varken då eller när jag nu på eftermiddagen kom till veterinären. Och han har inte hostat alls sedan i morse.

Teorin är att han har fått vatten i lungorna. Veterinären tro inte att det är kennelhosta, hon sa till och med att det med största sannolikhet inte är det. Han har en liten ”förtätning” över hjärtat – dvs i övre delen av lungorna – som syntes på röntgenbilden, men även här sa hon att den är så liten så hade han inte haft några andra symptom så hade hon inte brytt sig om den.  Men troligen brottas lungorna med en liten bakterie och troligen går det över av sig själv under de närmaste dagarna.

Eller så blir det sämre. Och då måste han in för ny röntgen och penicilin. Eller så – vilket hon inte tror – så visar det sig vara kennelhosta och då kommer vi märka det de närmaste dagarna.

Tre veckor får man räkna med att isolera hunden om den får kennelhosta. Veterinären avråder bestämt från att chansa – om Totte inte är helt hostfri på söndag så får vi skjuta på hämtningen. I bästa fall en vecka och i sämsta fall tre. Och om tre veckor, ja då är det bara två veckor kvar på min semester… fast jag kan nog flytta lite på den hoppas jag.

Så det här ställer ju verkligen till det, men det måste ju gå att lösa på något vis! Och ovanpå alltihopa blir jag jätteorolig för Totte, jag vill ju verkligen inte att han ska få lunginflammation! Han får finna sig i att bli tempad tre gånger om dagen och att jag inte rör mig en meter ifrån honom från och med nu.

Det är spännande nästan jämt, det där livet…