NU har jag fått erfara att om man har en hund som lär sig ursnabbt så lär hon sig BÅDE rätt saker och fel saker lika snabbt… :) Tassla ställer helt klart krav på mig som tränare, det gäller ju att jag gör rätt saker. Det känns kul!

Vi har tidigare kommit en bit på rutanträningen – både vad gäller att hitta postionen och att få till avstånd (fart har hon haft hela tiden). Sist jag tränade detta var på kursen med Siv, och då kom ett nytt beteende fram – att Tassla vände sig om precis när jag skickat henne. Eller precis innan targeten. Hon fortsatte dock att springa men med huvudet vänt bakåt :) vilket ju fick oönskade konsekvenser på riktning och fart om man säger så. Jag lyckades tyvärr belöna detta några gånger och därför tror Tassla nu att det är så här man gör…

FEL (ser ni den oranga bollen uppe i taket mellan mig och Tassla?)

FEEEEL (även här är bollen på fel ställe, hunden med) :)

 

Här vänder Tassla rätt men har en sådan fart att hon missar targeten lite men det spelar ju ingen roll.

Idag gick vi ut en stund på gräsmattan och tränade rutan och jag gjorde kanske sju repetitioner, där jag ändrade kriterierna nästan varje gång, och lyckades belöna alla repetitionerna fel… oops!

Tassla har alltså belöningsförväntan bakåt. Jag försökte åtgärda det så  här:

1. Verkligen bara kasta när hon är riktad framåt (funkar riktigt dåligt för ofta hinner hon ändå vända sig medan jag kastar – det går så fort – och jag belönar då för fel beteende).

2. Bara belöna för att trampa på musmattan på kort avstånd (så hon inte hinner vända sig) problemet är att hon får ju fortfarande belöning för att hon vänder sig om, när hon trampar på musmattan så vänder hon sig ju samtidigt. Egentligen vill jag ju belöna för att hon tittar rakt fram och springer rakt fram.

3. Belöna för musmattan på längre avstånd. Jag tänkte att musmattan skulle ha tillräcklig dragningskraft så hon skulle springa i full fart dit, men det hade den inte, hon vände sig fortfarande bakåt. Det funkade alltså inte heller.

4. Började shejpa in att hon står och glor rakt fram medan jag står bakom (inte kommit så långt med det än). Här tänkte jag bara allmänt att hon behöver lära sig att jobba bort ifrån mig med blicken fäst någon annanstans än på mig – dvs framåt – och att det kan vara en bra grundfärdighet att börja med då.

Sedan var det dags att bryta träningspasset och då gick jag in och funderade lite. Nu måste jag ju programmera om henne, dags för hjärntvätt. Eftersom jag uppenbarligen inte klarar av att belöningsplacera rätt när hon springer framåt så tänkte jag göra på några andra sätt. Så här:

Det ena blir att lägga leksak eller godisskål bakom rutan så hon bara får ett spikrakt sug ditåt, ingen belöning från mig alls i början utan mängdträna detta. Då kan jag antagligen fort lägga på långt avstånd dessutom. Och när det känns helt säkert så kommer jag väva in att belöna från mig igen med boll över huvudet på henne.

Det andra är att jag tänker ta fram ”around” igen. Mest för att få henne ännu mer in i tänket att springa rakt ut och titta framåt.

Kom gärna med tips om vad ni mer skulle göra/har gjort i den här situationen!

Min kloka träningskompis Jenny sa apropå detta att ”Det verkar som att man, särskilt med spaniels, inte får vara förutsägbar. De lär sig så fort och sedan tror de att det är det här som gäller alltid. Istället behöver man nog var oförutsägbar och inte göra på samma sätt så de verkligen måste lyssna, så att det blir mer hjärna och mindre spring…” Det ligger verkligen något i det.