Jag kikade lite här på bloggen vad jag hade skrivit om de senaste månaderna för att se om min träning utvecklats överhuvudtaget.
Jag är i en liten, liten svacka just nu som jag tror handlar om att jag nådde några stora viktiga delmål och sedan gick luften lite ur mig. Delmålen vara ju förstås att starta i lydnaden, bli uppflyttad till klass II och uppflyttad till klass III. Min träning var så otroligt målinriktad och tävlingsinriktad ett tag och nu har jag ett lite annat fokus och ett annat tempo.
Jag har i ”slagit isär” i princip alla momenten och tränar om och nytt för att förbättra. I och för sig har jag ju haft träningsuppehåll på lydnaden ett tag, men för drygt en månad sedan – innan uppehållet körde jag nästan inte ett enda helt moment. Allt var isärplockat.
Där är jag fortfarande, men blir någonting bättre då?
Jo, om jag tittar på vad jag kampanjat de senaste månaderna så ser jag ju att både det ena och det andra har utvecklats.
Att hålla ett fast tag i apporten och alltså inte tugga (inte heller tugga på vittringspinnen!) har blivit otroligt mycket bättre!
Den dolda platsen har ju också blivit bättre, trots obefintlig träning de senaste veckorna. Två minuter är vi uppe i nu, i trygg miljö.
De snabba vändningarna i rutan och vid konen har – speciellt vid konen – blivit superfina.
Gripandena av apporten har utvecklats något enormt sedan i våras. Hon gör i princip rena gripanden (utan att spela fotboll med eller springa förbi apporten).
Och fjärren! Dags snart att lägga ut en film på min fjärrträning. (Jag kan lätt klippa ihop en lång film ;)). Jag börjar ta ut riktigt långt avstånd nu och den är absolut inte färdig (blir den någonsin det?) men waow vad den har blivit bättre.
Och så har jag köpt nya skor. :)
Så. Nästa gång jag känner lite tvivel på min egen förmåga som tränare så ska jag tänka på att det här och glädjas över det! Och sedan ska jag med ny kraft och energi ta tag i det som behöver utvecklas igen.
Och imorgon kommer Siv och en bättre vitamininjektion kan man ju inte få faktiskt. :)
