Annars blir det inget gjort.
Visst hjälper det att ha mål i stil med att ”hon ska klara (läs: vara lugn och säker i utförandet) 4 minuters plats på okänt ställe med kända hundar inom en månad”.
Men allra bäst funkar att helt enkelt anmäla mig till en tävling. Så nu har jag bläddrat i tävlingskalendern. Jag ska starta trean under hösten och jag tänkte vara uppflyttad till eliten vid årsskiftet. Det är ett bra mål som motiverar mig.
Idag tog jag upp lydnadsträningen efter en rätt lång träningspaus. Det vill säga vi har inte tränat lydnad men däremot jakt. Tassla har fått vara med om sitt första riktiga uppflog och det var häftigt. Jag kommer publicera en text på Apportering till vardag och fest på fredag om det.
Och snart ska vi starta på vårt första jaktprov. Det är ett nybörjarprov, det allra enklaste, Nbp B. Då får hunden söka i terrängen och sedan skjuts det och kastas dummy eller kallvilt några gånger och hunden ska apportera. Det ska bli SÅ kul!
Jag kommer inte starta något svårare prov i år utan får vänta till nästa höst. Dels får jag inte för man måste ha klarat det svåra vattenprovet och vi har bara klarat det enkla. Dels känner jag inte mig färdig. Jag tycker det är svårt att träna jakt med en spaniel, för det blir liksom jakt på levande vilt nästan direkt. Det är bara B-provet som inte innehåller stötar. Och vi behöver mycket, mycket mer erfarenhet av att stöta innan vi ens tänker på att lägga på skott och eventuell apportering i en sådan situation. Eftersom jag inte äger varken mark eller fåglar så blir detta projekt rätt så utmanande. Men vi ska försöka!
På dagens lydnadsträning hade jag med mig både Tassla och Totte. Det har typ nästan aldrig hänt förut. Hemma tränar jag båda samtidigt, det vill säga en får ligga och pausa medan jag tränar den andra. Det går hyfsat bra men Totte kan bli jättesur om Tassla och jag har för roligt. ;) Idag var jag utrustad med tålamod och sänkta krav. Det viktiga var att inte Totte skulle balla ur och börja yla och stormskälla. Förutom något enstaka utbrott så uppförde han sig väldigt bra. Jag har honom också helt lös när jag tränar så här, för så fort han är uppbunden eller instängd så ballar han ur.
Jenny och Vixhen som var dagens träningskompisar är tålmodiga och ser honom bara som en bra störning när de tränar och han lallar runt och kollar läget, haha. Faktiskt kan jag be honom lägga sig på filten och ligga där och tugga på ben och då stannar han där, mer eller mindre i alla fall.
Så jag är nöjd med Totte men gissa vem som blev skitsur istället? Japp. Lakritsråttan förstod inte meningen med att brorsan var med, det visade hon med all önskvärd tydlighet. Intressant nog gjorde det mig jätteirriterad… (Oops!) Så det där får vi nog jobba lite mer på.
Träningen idag var det kanske inte så hög kvalitet på, det var många och mycket att hålla reda på men jag fick till lite bra vittring, en del fjärr på långt avstånd, hoppträning när apporten landar väldigt snett och sist men inte minst lite platsträning. Tassla klarade utan problem två minuters dold plats idag, vilket var rekord. Hon såg lugn och trygg ut vilket är väldigt viktigt om det här ska funka.
I slutet av oktober ska vi gå fotgående- och gruppmomentkurs för Ditte Andersson och jag ska träna den där platsen ordentligt innan dess. Fotgåendet var inte alls särskilt bra idag heller så det är platsen och fotgåendet som är våra stora utmaningar just nu. Och inkallning med ställande.
Så, nu är vi igång igen och snart kommer jag anmäla mig till tävling och då kör vi järnet! :)
Åh tack Ing-Marie! <3 En läsare som märker att jag är borta, underbart ju! ;)
Kul att du är tillbaka igen :) Heja er!
Hej,
Testade att köra igenom ett rallyprogram nu ikväll hon gick klockrent så nu är det bara jag som ska trycka på knappen för anmälan när jag har tränat ett pass på klubben med massa störningar. Nu får det bära eller brista.
För som du skriver man kan träna ihjäl sig och se alla brister bara för att nerverna säger stopp =)
Tack för dina goda råd och jag kommer garanterat att komma tillbaka och läsa hur det går för dig =)
//Renée
Hej Renée! Kul att du hittat hit! Önskar jag kunde svara bra på den där ”när är man redo-frågan”. Det bästa är nog att gå till sig själv. Vad är jag för en person? Är jag trygghetsnarkoman och vill ha hängslen och livrem innan jag beger mig ut? Då kanske det är dags att utmana mig själv lite och gå ut lite tidigare… eller tvärtom – om jag alltid chansar och det blir pannkaka och jobbigt för att inget funkar, då kanske jag ska planera lite bättre…
Själv ville jag komma ut rätt fort för att testa och se hur det kändes och skaffa oss tävlingserfarenhet. Det hjälpte jättebra mot mina nerver. ;) Nu är det inte så läskigt längre, mer roligt läskigt och jag ser fram emot att tävla. Jag hade dock en plan för i princip allt i början. Jag tänkte igenom vad som kunde hända på tävling och så planerade jag om det händer si så ska jag göra så osv. Det hjälpte mig att inte bli handfallen. Och så bestämde jag mig snabbt för att jag åtminstone skulle se ut som jag hade kul, det hjälpte också. Nu har jag verkligen kul på tävling och längtar till nästa!
Hej,
Hittade till dig när jag kollade runt lite på hundträningstips ute på nätet.
Du verkar ju ha koll på det mesta =)
Jag är jättesugen på att tävla men när vet man att man är redo? Min collie tik är jätteduktig men kan vara lite slarvig för hon är ”snabb”. Jag har mina hjärnspöken att slåss med för tror att jag kommer att förstöra allt.
Ska man träna och träna mera tills man är säker på att man är redo eller är det bara att kasta sig ut och testa, det värsta som kan hända är väl att man gör bort sig totalt och vad gör det =)
Än knäpp matte
//Reneé