Nu kliar vi oss inte längre! Jag hittade något som jag tror kan ha varit en lus och rotade då fram ett gammalt ohyreschampo , skrubbade hundarna, ringde veterinären och fick behandling utskrivet (samma som mot skabb). Två dagar senare slutade vi klia oss, typ.

Vet ej med säkerhet vad det var men det kan ha varit lus eller mjällskabb till exempel. (Lusen jag tror jag hittade var rund och platt och hade ngn slags liten klo eller om det var ben fast tyvärr sparade jag inte den för man kan tydligen få hjälp med artbestämning på SVA).

Sedan drygt en vecka tillbaka tar jag och hundarna det piano och lär så göra ett tag framöver. Jag är nyopererad (nej jag är inte sjuk och det är inte allvarligt, jag är bara rätt orörlig och har ont) och ligger mycket och vilar. Det är väldigt intressant att se hur hundarna reagerar på mitt tillstånd.

När jag kom hem från sjukhuset så var förstås båda överlyckliga och Tassla nosade länge och väl igenom mig, särskilt över operationsärren. Därefter parkerade hon intill mig och lämnar mycket sällan min sida. Totte gjorde ett kort nossvep över mig och har sedan nästan hållit sig lite undan stundtals. Långa stunder ligger dock båda långsträckta vid min sida som om de vore brödet och jag korven.

Andra natten insåg vi att om jag skulle få sova så behövde jag vara lite för mig själv. Husse och Tassla la sig i ett annat rum och sov. Detta tyckte Tassla var en synnerligen dum idé. Hon hade svårt att komma till ro och mitt i natten hade hon suttit vid dörren till rummet och glott. Hussen tänkte kolla om hon kanske behövde gå ut och öppnade dörren. Som skjuten ur en kanon rusade Trasslet igenom hela huset, galopperade in i mitt sovrum och kastade sig upp i sängen och la sig över mitt ansikte (!) och liksom tryckte sig emot mig och utstötte små läten som inte går att återge riktigt. Men som små gosläten. :) Så hon fick sova bredvid mig igen då förstås…

Hon är i och för sig extra gosig just nu för hon är skendräktig och behandlar alla sina leksaker som valpar. Som hon vaktar mot Totte. Speciellt om hon lyckats släpa in hela valpflocken i form av fotboll, ekorre, tygboll, råtta, kong i buren så är hon inte nådig. Hon morrar dovt så fort Totte ens rör sig i närheten. Vi försöker avstyra detta beteende lite milt genom att locka ut henne ur buren, ta bort valparna, stänga burdörren och inte låta henne gå in igen. Då coolar hon ner lite efter ett tag. Men eftersom hon alltid bär på något vill jag inte ta ifrån henne allt så emellanåt har hon samlat ihop flocken igen på ett annat ställe…

Så, träningspaus alltså. Det är bra med pauser, saker och ting kan få mogna lite ifred. Det enda jag gör är lite fjärrträning, för det kan jag göra sittande på en stol.

Hundarna verkar i och för sig uttråkade. De får ju dessutom inte några vettiga promenader mer än när någon snäll kompis förbarmar sig och kommer förbi. Ja, ja; det är bara i några veckor vi behöver ha det så här, sedan ska jag komma igång igen. Men man kan lugnt säga att jag reviderat mitt mål att starta klass III denna sida nyår. Det får bli efter. Det känns bra, har spanat in en tävling i februari som jag är sugen på.

Ska nog ta och filma den där fjärren idag, för vi har ändå kommit lite vidare med den. Återkommer!