ÅÅÅÅåå jag har fått en ny leksak i födelsedagspresent!

En kamera. Och inte vilken kamera som helst utan en GoPro, som är en pytteliten och väldigt rolig sak som kan filma i väldigt hög hastighet och har en häftig vidvinkel och man kan ha den under vatten och så vidare.

Jag kommer bli en grym hundtränare tack vare den, haha! Men ärligt så är filmkameran min bästa träningskompis ;) och idag tog jag med den till träningen.

En träning där jag för övrigt är väldigt nöjd med mig själv för jag tränade endast på sådant som jag under gårdagens träning bestämde mig för att inte låta slinka igenom längre. Jag betade av både stegförflyttningar åt vänster och bakåt, ingångar vid min sida, hänga på mig som en magnet, fotgående, fjärr, hålla utan tugg i apporten och gripandena i metallapporteringen.

Metallapporteringen gick mycket bättre idag. Jag fick ingen tassinblandning alls men lite fippel med gripandet, fast ytterst lite. men så var det ju också vår egen apport, som jag tejpat. Hur som helst så testade jag nya kameran för att närstudera vad som händer när Tassla griper apporten. Det var ju sjukt kul att göra det och det här såg jag:

Jag är inte helt säker på vad som är det bästa att göra nu. Jag upplever nämligen att metallen blir bättre bara av att jag tränar den så här och att hon får göra många rätt och få mycket roliga belöningar. Så kanske kommer det att göra att hon griper den lite bättre i förlängningen. Jag gör också ”bytaleken” en ibland, där hon ju får upp en väldigt hög fart på kort avstånd och gripandena blir snabba och säkra. Jag tror jag avvaktar lite och ser vad som händer nu.

Jag tränade även urvalet i vittringen idag som inte alls är dåligt på något vis men hon kan få in lite, lite smakande på en annan pinne ibland och ibland går det så fort att näsan inte verkar vara på så mycket som den kan vara och då går hon över pinnen en gång innan hon tar den nästa gång hon passerar. Jag vill ha en vittring där hon sätter nosen på rätt pinne, är på väg till nästa men då hejdar sig och kastar sig över rätt. I förlängningen så ska hon förstås ta rätt direkt men vi pratar om en sekunds skillnad nu. Jag vill se att hon tänker. Och hon kan behöva få ner farten i urvalet då – eller om det är näsan som ska vara ”mer på”, jag vet inte. Hur som helst så låter jag henne söka över fler pinnar och då hör jag ju hur näsan används med fullt påslag. Och urvalet blir säkrare: