När jag blev uttagen till Talangtruppen så var det en vän som omedelbart frågade mig om jag inte fick prestationsångest av det.
Jag har verkligen funderat på den frågan. (Ännu mer efter helgens clinic och de två norskornas prat om prestation). Jag är en person som genom åren tyvärr haft lätt för prestationsångest. Jag önskar att det inte varit så. Men så har det varit. Och jag har inte mått så bra av det där.
Men det har faktiskt förändrats. Jag tror det finns flera skäl till det. Ett är att jag faktiskt blivit äldre och klokare. ;) Livet har gett mig några ordentliga åkturer som gett mig lite perspektiv på olika saker och ting och det har mildrat prestationsångesten. Ett annat är att jag har gått i terapi från och till i många år. Jag jobbar med människor och mitt instrument i det arbetet är på många sätt jag själv och det instrumentet behöver hållas välstämt annars börjar jag slira. Ytterligare ett är att jag känner mig mer och mer hemma i hundträningen. Jag börjar bli säkrare, har mer koll på vad jag håller på med, kan vila lite i att det går upp och ner och så vidare. Och sedan tror jag att ytterligare ett är att jag väldigt sällan numera jämför mig med andra. En träningskompis till mig som också jobbat som instruktör från och till berättade att hennes prestationsångest växte när hon var instruktör. Som att då hade hon något att bevisa. Så kan det säkert vara för mig också – och jag har pausat instruktörandet nästan helt i flera år nu.
Men att vilja prestera bra – måste det vara dåligt? Det tror inte jag! Jag kan bli peppad och sporrad av att ha mål att sträva efter och jag vill hela tiden framåt. Jag blir fokuserad och taggad av att pusha mig själv och jag känner en stor lust inför att tävla. Jag kan också bli supertaggad av att se och möta andra som är bättre än vad jag är och det får mig att vilja att blir bättre. Jag blir prestationspeppad!
Men kanske har mitt fokus flyttats – med tiden – från de runt omkring mig till mig själv. Jag jämför mig allt mindre med andra. Det känns bara … inte så intressant. Och det betyder att jag nog mest mäter mig mot mina egna prestationer och mig själv nu. Det betyder inte att jag inte tävlar mot andra – det kan jag visst göra – men i takt med att jag blivit säkrare och bättre så har det avtagit. Jag tävlar faktiskt mest mot mig själv.
Så hur har det gått med prestationsångesten inför det här Talanglägret som är i helgen nu då? Tja, den knackade på en kort liten stund vid något tillfälle när jag sett flera ekipage som ska delta, som verkade så otroligt duktiga. Men den försvann faktiskt väldigt fort. Visst vill jag visa upp min fina lilla hund så hon kommer till sin rätt men varför är jag där i första hand? För att lära mig massor förstås. För att ha kul. För att få inspiration. Så, det enda jag kan göra är att vara mig själv och vara närvarande i det som händer. Då brukar det kännas bra. Vad som än händer så vet jag vad jag kan och vad vi kan och jag tycker att min hund är världens bästa. :) Jag kan faktiskt vila i det.
Det var som en pusselbit i det där pusslet föll på plats i helgen när jag lyssnade på Carin Bengtsson. Hon som aldrig ens bryr sig om poängen på en tävling. Det spelar ingen roll om hon fått en tia – det viktiga är hur det går i förhållande till hennes mål. Jag tycker det kan vara superkul med de där poängen men det är ju faktiskt en bedömningssport, så det är ju inte alltid jättelätt att förstå hur de blir som de blir.
Så nu har jag kommit fram till att jag struntar i de där poängen vi kommer få på vår nästa tävling. Visst, jag kommer säkert bli glad för att få fina poäng på något som jag tycker är svårt och så vidare. Jag tänker verkligen inte gå miste om chansen att glädjas åt det! MEN helt ärligt: Det är inte poängen jag är ute efter, inte just nu i alla fall. Det är känslan. Det är hur vi lyckas vara ett team och hur vi lyckas med de olika momenten i förhållande till vår träning och hur vi fixar dem just nu.
Det kändes superbra när jag bestämde mig för detta. Jag har alltså reviderat mina mål för nästa tävling, som tidigare var att ha kul och se till att Tassla får en bra upplevelse samt få poäng på allt till att stryka det där sista och behålla det första. Det känns SÅ BRA!
Och nu ska vi iväg och ha superkul med en massa andra nördar! :)
