Så har vi då påbörjat vägen till en trygg platsliggning. Jag måste bara hålla i det här nu och verkligen träna – då vet jag att vi kommer få ordning på det.

Häromdagen var det dags för träning med Siv igen, det var ett halvår sedan senast och jag ägnade största delen av min kurstid till platsen. Dessa repetitioner gjorde vi:

1. Tassla själv på planen. Jag gick och gömde mig bakom en container. Efter 15 sekunder kastade jag en boll (utan att själv komma fram) över containern och ropade BRAAAA, sedan sprang jag fram och lekte med henne.

2. Tassla själv på planen men nu i 1,5 minut. Samma belöningssätt som ovan. Gick mycket bra!

3. Lugna och stabila träningskompisen Kummin med matte hållandes i kopplet låg fem meter bort medan vi gjorde om ovanstående, ungefär en halvminut.

4. Vi la till en hund till: Trygga Moa som låg på andra sidan, fem meter bort. Även hon i koppel. Både Kummin och Moa klarade att ligga lugnt trots att det kom en boll flygande – detta var en förutsättning för att de skulle kunna vara statister. Denna gången gick jag fram och belönade. Låg en minut ungefär.

5. Avslutade med ungefär 20 sekunder och boll från containern igen.

När vi tog in Kummin på planen kom det en en snabb dämpning, en blick åt hennes håll och ett slick om munnen, efter att jag lämnat Tassla. Men i övrigt fint fokus med öronen framåt mot mitt gömställe, med ”förväntan i kroppen”. När både Moa och Kummin var med första repetitionen började hon tveka lite, nosade lite grann efter en kort stund, flackade lite med blicken. Men redan den andra var hon säker igen. Det blev klart bättre och hon svarade fint på bollbelöning.

Dag två var vi inomhus, på Hundarenan som hon ju är så trygg i. Vi tog först endast Tassla ihop med alla de tvåbenta kursdeltagarna utan hund. Det gick fint. Jag kastade boll utan att synas – mer än min arm då – från dörröppningen. Repetition två lade vi Kummin bredvid henne, tre meter bort, i koppel igen. Under tiden jag var gömd reste sig Kummin och lade sig igen (hon var ju inte under ”platskommando”) och då med nosen vänd mot Tassla. Tassla blev klart störd av båda grejerna. Bra info! Så känsligt är det alltså – att en hund reser sig lugnt, och att den sedan ligger och tittar mot henne … Oj, oj, oj.

Vi gjorde en rep till, på kortare tid men med Kummin bredvid igen och den blev bra.

Så här tänker jag fortsätta:

Tassla får ligga själv på olika ställen, varierande tid. Länga tiden i trygga miljöer där jag har full koll. Belöna från mitt gömställe varierat med att gå fram och belöna.

Tassla får ligga ihop med en annan hund, på fem meters avstånd. Hund som hon känner och är trygg med, som är i koppel och som inte reser sig när jag kastar boll. Variera tiden.

Öka på med fler hundar som statister så fort en hund går bra i flera minuter. Men minska tiden då.

Öka på med tid med en hund, men minska tiden när jag lägger till fler hundar eller ny miljö.

Nyckelfaktor: Så fort jag ökar en svårighet (tex fler hundar eller ny miljö) sänker jag en annan (tex tid).

Nu är det bara upp till mig att rigga träningar. För det är den stora utmaningen; att jag är beroende av andras hjälp. Så det blir till att terrorisera mina närmaste träningskompisar helt enkelt!