Häromdagen var vi i en park i en stad och tävlingstränade ihop med några bekanta. Det var en maxad miljö. Fullt av barnfamiljer, gåsskit över hela gräsmattan (och säkert gamla pick nick-rester), en damm med ankor bredvid och på det plötsligt sommarvärme. :)
BRA saker:
Bra ingång på planen
Bra transporter
Jag belönade på strategiskt bra ställen
Bra sändande till rutankonen
Typ godkänt ställande i inkallningen
Lyckades få igång segt fotgående lite bättre
Alla skiften rätt i Z:at även om det låg sent i programmet efter fart
Bra sitt och stå i fjärren
Rätt dirigeringsapport utan tvekan
Mindre bra:
Spöstraff på matte idag som efter ett långt lydnadsuppehåll gör det alldeles för svårt, även om jag belönade mycket.
Störningskoner innan rutan funkade inte alls i denna miljö, hon såg inte ens rutan, fick hjälpa henne massor. För svårt.
Segt fotgående.
Efter inkallningen med stå (där hon får springa på leksak på ”stå”) ställer jag henne igen och ska avsluta inkallningen med ett läggande. Men hon stannar av sig själv innan jag ens hunnit säga ligg … Bra info!
På sistone har jag upptäckt att hon lägger sig väldigt snett i fjärren. Det verkar vara fysiskt svårt för henne – hon har högerbaktass placerad på ett sätt som gör att hon hamnar snett åt vänster. Häromdagen pysslade jag lite med det och försökte se vad det handlade om. Så idag var hon osäker i läggandena och la sig med ena tassen invikt. Såg låg ut.
Farten var låg till kon i apporteringen och sedan även vidare ut. Men även in till mig skruttig fart. Fast galopp i alla fall.
Här kommer några nedslag i träningen på film. Och jag är inte alls så pessimistisk som det kanske kan verka i filmen – jag försöker bara bli bättre och vara realist. ;)
Efter den här träningen försökte jag tänka på mina belöningar. Vad ger de för resultat egentligen? Att springa efter något verkar hon tycka är väldigt roligt men jag vet inte om det där springandet smittar in i nästa moment egentligen. Jag fick ju upp fotgåendet efter skäll-störningen, det är ju lite intressant faktiskt. Frisbeen är en ny leksak och hon tycker den är skitkul, kanske kan maxa den lite till.
Men nu ska jag ändå boka tid till fysioterapeuten. Just in case. Det är säkert bara skendräktighet men jag vill utesluta annan skit. Och så måste jag hitta ett sätt att klara oss igenom skendräktigheten. Det känns för tråkigt att bara träna lydnad fyra månader om året. Men jag kanske måste göra lite anpassningar? Detta är en svår nöt att knäcka, helt klart.
Jag gav ju Tassla hallonté förra och denna skendräktigheten. Förra verkade det ju ge fantastiskt resultat. Hon var skendräktig men tappade inte energi. Eller så var det en slump. För denna har det inte alls gett samma effekt. Synd, för jag hade så gärna hittat något som funkade …
