Idag var vi på en ”riktig” träningstävling på min klubb Kungsbacka brukshundsklubb.
Jag lyckades till och med bli nervös – det är verkligen optimalt när det går att få fram! :)
Trots det höll jag mig till min plan som vara att fortsätta peppa och höja situationen, vilket innebär många roliga belöningar för bra utförda delar.
Fotgåendet var verkligen helt okej idag MEN jag märker att jag är på väg att tappa henne titt som tätt. Och med tappa menar jag att hon tappar i engagemang och intensitet. Det är första steget innan hon blir osäker. Vi hamnade dock inte i någon osäkerhet idag.
Dagens negativa överraskning var rutan. Har ni märkt att hundar har svårt att se orange på grönt? Det är tydligen två färger som liksom grötar ihop sig för hundarna. Det har jag märkt ofta med Tassla. Jag har en liten orange boll som hon inte ser när jag har kastat den – hon måste vara jättenära eller sätta på näsan. I jakten är det poppis med orange dummies – då vet man att hunden troligen inte använder ögonen utan näsan när den ska hitta dummyn.
Rutan idag var helt orange. Och det var verkligen SÅ tydligt att hon inte såg den. Hon letade verkligen med ögonen men hamnade fel. DOCK. Jag vill att Tassla ska springa åt det håll jag säger och pekar när det gäller rutan – även om hon inte sett den. Jag tänker att hon kommer se den när hon är väldigt nära – den är ju inte osynlig den är antagligen bara svårare att se. Så alltså kan hon kommandot för dåligt. Jag vill att det ska betyda ”spring rakt åt det håll jag pekar tills du hittar en sabla ruta”!!! Införskaffande av orange ruta åker upp på listan.
Bäst idag var att jag kunde träna detta efter träningstävlingen. Jag fick hjälp med att sätta ut tre rutor som jag skickade från fem olika håll och – från samma kon. Jag varvade med att ha skål med köttbulle i rutan och att belöna med bollkastare. Det gick superbra! Hon visste ju inte vilken ruta jag skulle skicka till så hon fick verkligen lyssna på mig. Och de första skicken visste hon inte heller var rutan var, för jag visade inte innan.
Andra bra saker: Hon hade ett asbra upptag på metallen! Det brukar hon ju inte ha så där blev det stor belöning. (Och jag får ändå 9 på det momenten på tävling så jag har inte direkt tränat det mer än att jag grundtränar snabba upptag – fast oftast på träapporter). Vi tog oss igenom z:at utan att hon stannade på TL:s kommendering, bra! Gruppmomenten gick bra! Dirigeringsapporteringen känns väldigt stabil nu, så skönt! Långsam marsch var fint. Fjärren la hon sig nästan rakt i!
Noterat på förbättringslistan: Snart dags för vittringskampanj – hon gick över rätt pinne tre gånger innan hon tog den. Något som typ aldrig händer. Tillbaks till hennes snygga ”ta på första”, bums! Inkallningen var dålig idag – aaaaaaaa vilket sketjobbigt moment det är!!! Dålig fart = dåliga, sega stopp. Högersvängarna i fria följet suger fortfarande och idag sög även stegförflyttningarna. Kampanj!
Idag var planen helt vattensjuk och full av vattenpölar. Tassa skiter i vatten och brukar aldrig bry sig. Hon sitter, står, ligger och springer på plaskigt underlag utan problem. Idag ville hon dock inte sätta sig när vi stannade mitt i en vattenpöl. En rätt djup vattenpöl. Och okej då. Jag har nog inte tränat sitt mitt i en djup vattenpöl, så det får jag väl skriva upp på listan det med. ;)