Lena Gunnarsson är ägare, redaktör, skribent och instruktör på Klickerförlaget Göteborg AB. Förlaget driver hon ihop med Elsa Blomster och de har även skrivit boken Apportering till vardag och fest. På Klickersmart bloggar Lena om livet med och träningen av sina hundar Totte och Tassla.
Helena: Åh, du är en äkta klickertränare! Formulera det du vill ha så det blir konkret, inte det du INTE vill ha. Din kommentar fick mig att fundera. Jag återkommer! :)
Cecilia: Du är klok som en bok. Jag tänker också att det kan vara skillnad att träna olika sorters pip. Bara man kan skilja dem åt. Just nu låter jag alla pip gå ner i samma påse, men jag funderar jättemycket på det där. Ska skriva mer om det.
Det kanske är skillnad på att träna bort förväntanspip jämfört med frustrationspip också..?
Jag menar om hunden redan kan momentet perfekt men piper pga. hög förväntan (som Maj-Britt Grunni beskriver) är det ju möjligt att höja kriteriet till att momentet ska utföras under tystnad för att ge belöning. Det blir hundens ansvar att vara tyst. Då tror jag att hunden har större chans att lyckas ju bättre belöning man använder.
Om man inte vill ha pip under inlärning av ett nytt moment (som beror på att hunden blir frustrerad av att inte förstå vad den ska göra), ligger ju ansvaret mer på tränaren att se till att hunden får tillräckligt mycket information hela tiden och har lagom stressnivå.
Intressant – det här ska jag följa! Tyvärr har jag själv mer problem med min hunds ljudande i vardagen, och det är så mycket svårare att genomdriva ett konsekvent träningsprogram där, tycker jag. Men idéerna går ju att ta med sig.
Jag har bara en liten invändning mot planen – ditt huvudfokus är väl på tystnad och ingenting annat?
Sus med flera tack för uppmuntrande kommentarer :), Cecilia; ja, det där kan jag verkligen skriva under på SAMTIDIGT som det också verkar finnas en gräns för hur hetsigt det kan bli – men det beror jättemycket på vilken hund jag har framför mig.
Åh, jag gillar Maj-Britt Grunnis blogginlägg – speciellt det där med att man visst kan använda en vild belöning (tex. boll) även om kriteriet är att hunden ska vara lugn (tyst). Jag tror precis som Maj-Britt att ju mer hunden älskar belöningen desto större chans att man lyckas med träningen.
Det svåraste när det gäller att träna hundar är att hitta hundens bästa belöning. Sen är det enkelt ;) Då gäller det ju bara att vara tydlig – dela upp momenten i tillräckligt små delar och så hålla stenhårt på kriterierna.
Helena: Åh, du är en äkta klickertränare! Formulera det du vill ha så det blir konkret, inte det du INTE vill ha. Din kommentar fick mig att fundera. Jag återkommer! :)
Cecilia: Du är klok som en bok. Jag tänker också att det kan vara skillnad att träna olika sorters pip. Bara man kan skilja dem åt. Just nu låter jag alla pip gå ner i samma påse, men jag funderar jättemycket på det där. Ska skriva mer om det.
Det kanske är skillnad på att träna bort förväntanspip jämfört med frustrationspip också..?
Jag menar om hunden redan kan momentet perfekt men piper pga. hög förväntan (som Maj-Britt Grunni beskriver) är det ju möjligt att höja kriteriet till att momentet ska utföras under tystnad för att ge belöning. Det blir hundens ansvar att vara tyst. Då tror jag att hunden har större chans att lyckas ju bättre belöning man använder.
Om man inte vill ha pip under inlärning av ett nytt moment (som beror på att hunden blir frustrerad av att inte förstå vad den ska göra), ligger ju ansvaret mer på tränaren att se till att hunden får tillräckligt mycket information hela tiden och har lagom stressnivå.
Intressant – det här ska jag följa! Tyvärr har jag själv mer problem med min hunds ljudande i vardagen, och det är så mycket svårare att genomdriva ett konsekvent träningsprogram där, tycker jag. Men idéerna går ju att ta med sig.
Jag har bara en liten invändning mot planen – ditt huvudfokus är väl på tystnad och ingenting annat?
Och lycka till såklart!
Sus med flera tack för uppmuntrande kommentarer :), Cecilia; ja, det där kan jag verkligen skriva under på SAMTIDIGT som det också verkar finnas en gräns för hur hetsigt det kan bli – men det beror jättemycket på vilken hund jag har framför mig.
Åh, jag gillar Maj-Britt Grunnis blogginlägg – speciellt det där med att man visst kan använda en vild belöning (tex. boll) även om kriteriet är att hunden ska vara lugn (tyst). Jag tror precis som Maj-Britt att ju mer hunden älskar belöningen desto större chans att man lyckas med träningen.
Det svåraste när det gäller att träna hundar är att hitta hundens bästa belöning. Sen är det enkelt ;) Då gäller det ju bara att vara tydlig – dela upp momenten i tillräckligt små delar och så hålla stenhårt på kriterierna.