I dag har jag haft kvalitetstid ;-) med först Totte och sedan Dacke.

Med Totte har jag filat på att få ”rena” beteenden – det vill säga om han ska göra hoppstå så ska han hoppa rakt upp med frambenen och landa så att inga tassar flyttar sig. Jag märkte ju för några veckor sedan att jag släpper igenom lite vad som helst; tramp och vridningar.

lena_toots

Jag har fortfarande svårt att inte låta lite halvbra grejer slinka igenom (han är ju så duuuktig ;-)). Men jag har blivit bättre, det märks på resultatet nu. Han gör sällan några stora fel – kanske någon tass som rör sig men ju längre vi höll på i dag desto mindre skräp blev det.



Med Totte har jag också friserat till inkallningarna som har blivit sämre de senaste veckorna. Konkurrensen har blivit hårdare- så mycket dofter och roliga grejer som händer… Mattes torrfoder kan inte riktigt tävla med alla störningar. Men med Sheba kattmat i fickan så blev de snabbt bra igen. (Jag tror jag behöver gå min egen inkallningskurs…)

Med Dacke åkte jag senare på kvällen till brukshundsklubben och träffade Jenny och Vixhen. Vi har bestämt oss för att startat apell spår tillsammans så nu har vi sett ut inte mindre än tre tävlingar som vi ska ut på inom kort.

Det är Jenny som gjort de här helt fantastiska illustrationerna av mig, Totte och Dacke!

lena_dacke

Jag är supernöjd med Dacke i dag! Och allra mest väldigt glad för att han verkar må bra. Jag började träningen med ett riktigt långt fritt följ i alla gångarter, vinklar och vändningar som Jenny kommenderade. Suverän attityd och bra teknik. Och då var det ändå attityden jag gick in och tränade.

Sedan blev det teknikträning; rutan som går från klarhet till klarhet. Jenny gjorde en väldigt rolig reflektion sist vi tränade; att det såg ut som att Dacke tränade framförgående när han springer mot rutan. Jag har ju tränat framförgående som en lite iller den här sommaren och han är nu jättebra på att ta ut riktning och följa den.

Jag tror faktiskt det har hjälpt att göra rutan lättare. Han vet att han ska ha mig rakt bakom sig och sedan trippar han i väg. Tills i dag har jag struntat i farten och bara velat få honom att ta riktning. Men i dag började han spontant att galoppera och det fick han så klart förstärkning för; Jenny kastade pipbollar så det stod härliga till. (Min belöningsplacering är usel…)

Jag belönar rutan när han precis kommit igenom den men vi märkte i dag att han saktade in (belöningsförväntning) på samma ställe hela tiden så då började vi placera belöningen på olika avstånd från rutan. Det funkade bra.

Hans stående på kommando är klockrent så jag känner mig ganska cool med rutan nu.

Vi avslutade träningen med att sätta signal (kommando) på framförgåendet och på stannandet i det momentet. (Hunden ska gå från linförighet – det vill säga fot med koppel – till att gå framför i 25 meter. Sedan ska den stanna på kommando. När föraren kommit upp vid dess sida ska man fortsätta linförigheten och göra en helomvändning för att göra om hela proceduren.) I dag fick jag kommando på alla delarna så nästa gång ska jag baklängeskedja hela momentet.

Och då tänker jag följa Jennys helt underbara illustration av hur detta ska gå till. Underbart roliga figurer, måste kollas in!

lena_dacke_totte