Häromdagen trampade jag på Tassla i träningen. Det var ju länge sedan sist tack och lov. Men OJ vad ett litet snedtramp kan göra!
Sedan dess vill hon inte sitta vid min sida, positionen är långt från mig i fritt följ och hon smyger lite bakom mig i vissa situationer. Och hon vägrar komma in hela vägen till mig i ingångarna. Och vill absolut inte sätta sig. SÅ stor reaktion för så lite! Ett litet tramp och allt det där blev SÅ stört. Det måste ha gjort ont eller varit väldigt obehagligt helt enkelt.
Liten suck.
Idag på träningen blev jag dessutom irriterad över Tasslas reaktioner. Jag har typ aldrig blivit irriterad när jag tränar henne. Tack o lov så kunde jag ta mig i kragen och börja tänka konstruktivt istället. Jag började klicka och mata massor och med hög frekvens för att hon tryckte sig mot mitt ben. Ju närmare hon kom desto mer godis. Efter kanske 50 klick började ingångarna bli mycket bättre även om vi idag inte nådde ända fram. Men det får bli mer sådan träning och massor av attitydträning i fria följet inom kort helt enkelt.
Och jag är inte irriterad längre. ;)
Haha, nej jag har inte glömt det, det är galet! :) Jag har faktiskt skrivit ett inlägg om gladvåld men inte publicerat det, ska nog ta och damma av det…
Usch vilket elände men snyggt räddat. Glöm inte det norska gladvåldet!