Hej å hopp vad jag har kraschat rutan! När jag gav mig på att träna den utan band så blev Tassla jäääätteosäker och allt försvann; fart, position – överhuvudtaget hela idén om vad uppgiften är.
Jag har också fått fram att hon springer in i rutan, vänder och springer tillbaks till mig när jag ropar ”nu” som betyder ”sno dig runt på stört”. Varför? JO för om det blivit fel så har jag ropat henne åter för att göra om. Japp, man får det man förstärker.
När jag träffade Maria häromsistone tyckte hon absolut att jag skulle ta tillbaks banden igen, träna med olika färger på dem istället, eftersom det alltid kommer vara band på tävling. Och att jag måste lägga upp träningen så det blir många rätt nu, och hålla på kriterierna. Så det är min ambition.
Idag när jag var och tränade så tänkte jag därför att jag skulle göra just det men vad gör jag? Jag gör det för svårt. Jag måste fatta att vi nu i flera avseenden är tillbaks till grundträningen när det gäller rutan. Jag behöver göra skick med leksak utlagd, med boll över huvudet eller korta skick där jag klickar för rätt punkt i rutan och shejping av att hitta rätt punkt.
Nästa träningspass ska jag göra det LÖJLIGT enkelt. Lovar.
Rätt ofta när jag tränar nu försöker jag träna på alla elitmomenten varje gång. Antingen göra en del som är viktig eller hela momentet men upplagt på den nivå där vi är. Behöver hon hjälper för att lyckas så hjälper jag henne. Det är bra för mig att träna alla elitmomenten så ofta som möjligt för jag blir liksom van vid dem. Kanske blir Tassla också det, det känns så i alla fall. Z:at hade vi ju nästan aldrig gjort innan maj till exempel men nu känns det som att hon börjar fatta vad vi håller på med och jag med, haha, jag har svårt att gå rakt till exempel …
Dessutom försöker jag göra momenten i en typ av flow, jag går från ett direkt till ett annat, även om jag belönar detaljer eller hela moment eller förflyttningar. Idag såg upplägget ut så här:
inkallning (tränade snabba stopp)
dir app (sände från konen, tränade på det nya handtecknet, det går framåt)
ff (tränade vänstersvängar utan blicksläpp, att gå raktsträckor och serpentiner med högt engagemang och tightare högersvängar)
z (tränade ordförståelse – den är bra – och stadga, men kunde göra hela momentet i en följd, belöning på slutet)
paus (där jag antecknade kort hur saker och ting gått och Tassla fick vatten)
vittring (tränade ”ta rätt pinne direkt, där jag stod nära men Tassla sprang hela vägen ut)
rutan (som sagt …)
fjärr (Jäklar vad bra den är! Fast att hon var lite låg och tveksam så gjorde hon hela fjärren utan tassflytt på fullt avstånd. Jag utmanade det lite idag alltså. Gjorde sedan en superlätt, ett skifte, med galen bollbelöning.)
rutan (jag behövde gå tillbaks till den …)
hoppapport (tränade först snabba upptag med ”bytaleken” och gled bara över i hoppapporteringen, gick väldigt bra)
Jag försöker göra endast en eller möjligen ett par repetition per moment. Det är min tanke med just denna träning som egentligen handlar mer om helhet än detaljer. Fast i praktiken blir det ändå lite fokus på detaljer – jag vet ju vilka som behöver lite mer hjälp eller uppmärksamhet.
Även om jag lägger in belöningar här och där så upplever jag att det här blir en typ av uthållighetsträning. Tassla blir van att jobba på under lång tid. Hon ska ju orka hela elitprogrammet, både mentalt och fysiskt. Det kan låta enkelt – eliten är väl 15 minuter ungefär – men det är det inte än för oss. Vi behöver båda träna oss på att vara koncentrerade en längre stund.
Dagens träning var lite märklig. Tassla beter sig lite som att hon har löpt/ska löpa men det kommer inte. Eller så hade hon träningsvärk idag – vi var och besteg berg i går och hon rörde sig massor i kuperad terräng. (Har hon dålig kondis?) Idag hade hon ingen särskild fart och inte så mycket tryck. MEN ÄNDÅ. Hon galopperar ju ut och in till allt. Med lite pepp och bra belöningar inledningsvis får hon ett peppigt fotgående, trots att det lilla extra saknas. Det känns ju ändå bra. Vi jobbar på mot en ännu högre lägsta nivå.
