En veckas uppehåll från hundtärningen när jag är som mest motiverad gör att jag försöker hitta på roliga utmaningar som kan hålla mig på gott humör. Förutom att jag fått oväntat mycket tid till annan i livet (jobba ännu mer, leta tapeter till hela huset, påta i trädgården, umgås med min sambo) vilket känns trevligt, ;) så kom jag igår på att jag skulle träna om Tottes fjärr.

Eftersom jag inte egentligen har några tävlingsmål med Totte så blir viss träning lite slarvig. Jag ger bara upp ( = skrattar och pussar på honom) när det inte funkar eller gör något annat och kommer inte vidare. En sådan sak är fjärren. Totte har låsta bakben i fjärren. Eller … han har låsta bakben ibland … Jag har varit dålig på att hålla kriterierna och inte kommit vidare. Jag kan bara stå en meter ifrån. Jag får lätt ljud i den och han har helt fel känsla.

Men igår fick jag snilleblixten att träna om fjärren och började prova lite frambensfjärrträning. Och det gav mersmak.

Så nu har jag bestämt att jag ska träna om Tottes fjärr, med låsta framben. Världens roligaste projekt! Och jag ska göra en bloggserie av det, förstås. Så det är bara att hänga med.

Så här ser Tottes fjärr ut med låsta bakben:

Japp, den lämnar en del övrigt att önska men han vinner alltid söthetspoängen den där hunden! ;) Fast uppsittet här var faktisk coolt.

Det här tänker jag är fördelarna med att träna om den, med låsta framben:

– Jag tycker det är världens roligaste moment att träna in till skillnad från att träna Totte i fjärr med låsta bakben som gör mig lätt frustrerad.

– Om jag gör ett nytt moment av fjärren så kan jag ganska lätt ändra Tottes känsla lättare – från lite hetsig och frustrerad till lugn och fokuserad.

– Jag kommer ha lättare för att hålla kriterierna eftersom jag lättare ser vad som händer (frambenen syns mer än bakbenen).

Dessutom kommer en massa bonus som till exempel: Totte och jag får en rolig uppgift att göra ihop, jag blir ännu bättre på frambensfjärr och det här är ett superbra vinterprojekt. Och det är väldigt roligt att träna Totte på sådant här, han är motiverad och har fina grunder, älskar träning med många belöningar ;) och så är han en rolig shejpinghund. Fast det sistnämnda kommer nog mest bli en utmaning här – för jag tänker jobba mycket med locka och att vara lugn.

Fortsättning följer!