Idag fick Totte hänga med till Hundarenan och träna. För första gången på mycket länge. Han var sprudlande glad!

jakttraning_06
foto av Malin Karlsson

Jag fick ont i mattehjärtat för att det känns som att jag har försummat honom. Jag måste skärpa mig och planera in träning med honom regelbundet – oavsett vilken träning det är.

För han mår ju faktiskt bra just nu. Och då älskar han också att träna.

Jag kan bara inte låta bli att träna lite lydnad med honom, även om jag lagt ner tankar på att tävla honom för länge sedan. Dels för att han inte varit frisk men så har han haft för mycket frustration och ljud (säkert pga att han inte mått bra) och jag har blivit stressad. Vilket säkert stressat honom. Det har varit en ond spiral.

Här hemma tränar jag ju Tassla och honom ihop, det vill säga varvar. Så han kan ju massor. Och hans grundträning är det definitivt inget fel på, bortsett från ljuden.

Dagens träning väckte dock stor lust i mig! Jag har ju tränat medvetet, det senaste halvåret minst, för att hitta nycklar till att få bort hans ljud. Det jag har kommit fram till är att jag ska vara extremt välplanerad, väldig tydlig, väldigt lugn och visa honom hela, hela tiden vad vi ska göra. DÅ blir han lugn och trygg och hänger på. Han är inte helt tyst men vissa pass är han NÄSTAN tyst.

På bortaplan blir det lite svårare men dagens träning överraskade mig verkligen!

 

 

Jag är jättemotiverad att arbeta vidare med att få en lugnare känsla hos Totte nu. Som Åsa sa; ”jag tror inte du ska fokusera på ljuden utan bara på känslan”. Och det tror jag är dagens sanning. Om jag bara jobbar med Tottes känsla – som ska vara mycket lugn – så försvinner ljuden. Inte helt kanske men vi kan minimera dem. Vilken rolig utmaning att ta sig an!