Det går bra nu

Just nu är jag inne i ett rätt trevligt flyt med både Tassla och Totte. Läs; jag har tränat så pass mycket att saker o ting börjar bli bättre. :)

Vi tränar inte bara, vi fikar också, helst på trappen i solen.

Det känns roligt att spana efter tävlingar att anmäla till. Återigen påminns jag om att för att det ska vara kul att tävla för mig så behöver jag ha förbättrat något från förra gången. Jag vill ju att våra tävlingar ska ha en uppåtgående kurva, det behöver inte vara perfekt och allt behöver och kommer inte funka men saker o ting ska utvecklas.

Jag har bestämt att Totte ska får göra sin tävlingsdebut i slutet av maj, på hemmaplan. Till dess fokuserar vi på att träna med kommendering – något som gör att hans ljud ökar. Vi leker och busar till kommendering och sedan spränger jag in lite moment eller delar av moment och efter en stund kan jag göra fler och fler övningar i sträck. Mycket av Tottes träning handlar om att hitta sätt att aldrig få igång hans ljudande alternativt minska det om det börjat. Jag experimenterar och har hittat några olika vägar. Det är svårt men lärorikt och jag är väldigt nöjd med att jag känner mig helt lugn och oladdad.

Lite roligt är också att jag har börjat kunna finlira lite med Tottes fotgående.  Innan handlade det bara om att hitta ett sätt att gå utan att han pep (allt för mycket) men nu har jag börjat kunna göra små finjusteringar utan att han ballar ur (och skäller mycket argt) allt för mycket. Totte har superfina helt om åt höger (till skillnad från Tassla som ju slirar igenom de svängarna och kastar ut baken). Men häromdagen kom jag på att jag alltid gör helt om marsch – aldrig helt om halt. (Att överhuvudtaget stanna med Totte innebär ofta ljud, så jag har undvikit det, fast nu börjar vi klara raka halter. ;)) När jag provade helt om halt (åt höger) gick det inte alls – Totte hamnade för långt fram, satte sig snett och blev frustrerad. Kul och bra grej att faktiskt få ordning på – som förbättrar helhetsintrycket rejält. Film kommer!

Totte kan ju alla momenten i både klass 1, 2 och 3 (förutom rutan i klass 3) för han får träna på samma grejer som Tassla och lärde sig vittringen som valp osv. Hans utmaningar är egentligen uthållighet och tempo plus att han har en del slarvigt inlärda detaljer för jag har inte tänkt att vi ska tävla med dem och därför släppt igenom en del ”fulgrejer”. Just nu fokuserar jag även på att lära in tävlingsmässiga belöningar – något som jag också hoppat över. Istället har jag ”slentrianbelönat” med leksak och godis hela tiden. Nu blir det en del kedjor där jag försöker bibehålla en tyst och fokuserad hund trots utebliven ”riktig” belöning. Det går framåt och Totte är duktig och träningsglad!

Nya apporter är inhandlade, i cockerformat.

Med Tassla börjar det som vi tragglat den senaste tiden sakta men säkert hitta en annan och bättre form. Hennes rörelser med frambenen i fjärren, där hon hade börjat studsa lite framåt om jag kom ut på elitavstånd, har försvunnit helt. Jag har tagit bort handtecknet i sitt från ligg och stå och då blev hon mycket lugnare och säkrare. Jag belönar enstaka skiften väldigt ofta när jag är ute på över 15 meter (försöker överträna det). Vi är inte helt hemma än när det gäller att få till ett lika distinkt och säkert utförande som när jag är närmare, men vi är definitivt på väg.

Rutan är bättre och inkallningen är bättre men ställandet är fortfarande inte tillräckligt bra utan target, men vi busar på för att hitta roliga och bra sätt att variera träningen där. Metallapporteringen är bättre så länge jag inte gör släta apporteringar – då dyker hennes ”åh vilken tung och läskig apport det här är-beteende” upp när hon är på väg in med den och hon håller så löst att hon tappar den ibland. Men med hinder är den faktiskt finare.

Jag fortsätter att värma upp på ett ställe för att sedan gå in och köra alla eller nästan alla momenten på en annan plats. Jag varierar ofta (i samma pass) mellan att bara ge tävlingsmässiga belöningar (i en liten kedja) och att ge lite korv på strategiska ställen (i högersvängarna i fotgåendet till exempel) eller en boll (över huvudet i inkallningen). Snart ska jag börja kedja eliten med endast tävlingsmässiga belöningar också.

En väldigt rolig grej är att Tassla lossnat rätt bra i jakten också. Hon har ”tänt” på vilt och jagar väldigt fint nu. Helst vill hon jaga hela tiden ;) och jag tränar fortfarande jakt eftersom man ju får göra det med hundar som inte är efterföljande till och med 15 april. Detta har för första gången resulterat i att hon har börjat jaga en gång istället för att ställa sig i rutan (på ett ställe med massor kanindoft)! Mycket spännande. Om hur jakten och lydnaden kan krocka och vad jag gör då ska jag skriva om en annan gång. :)

Hoppas ni har en fin påsk med nära o kära och mycket hundmys och hundträning! :)