Åh vad jag känner mig besviken just nu. Jag har laddat så länge och sett fram emot så länge att DEN HÄR SOMMAREN så ska jag äntligen få tävla massor!
Egentligen hade jag sett ut massor tävlingar under april och maj också men eftersom jag ville förbättra några saker innan vi tävlade igen så valde jag bort att starta då.
Nu börjar det dock likna något! Visst vi behöver kanske lite flyt också men sakta men säkert börjar det arta sig så att vi kan få poäng på allt, något som är mitt nästa mål.
foto Malin Karlsson
Så visst är vi på G … OM det inte hade varit för gruppmomenten. För den där lilla incidenten som vi var med om i samband med en träningstävling för ett tag sedan var inte direkt något som stärkte ett moment som redan var lite svagt. Tvärtom så har hon sedan dess med all önskvärd tydlighet visat att det här tycker hon är urläskigt. :( Hon ligger och skakar (!) och hon reser sig till sittande väldigt lätt.
Helt åt helvete fel känsla alltså. :(
Och det är helt uteslutet att vi ska ut och tävla med en sådan kass känsla. Tyvärr, men det är helt kontraproduktivt och hjälper oss inte att långsiktigt blir bra på tävling.
Visst, möjligen kan jag tävla utan att göra gruppmomenten för att komma ut och testa det andra. Men hur pepp är jag på det egentligen? Hm.
Och att ändra en känsla går inte i en handvändning. Det behövs inte bara mängdträning utan också träning över tid.
Idag har jag funderat jättemycket på vilken typ av träning Tassla faktiskt behöver. Vad som ger mest effekt.
Trygghet har jag tänkt. Massor av bra erfarenheter som lägger sig som ett pärlband i hjärnan hos henne så att hon förknippar platsen med trygghet och lugn. Men sedan påminde mig Elsa om något. Att istället träna att hon ska ligga på förväntan. Det var ju något som Maria också sa i höstas när jag var hos henne och tränade. Då började jag ju träna det med matskål, först synlig och sedan på gömstället. Och jag kom att tänka på Dacke som jag ju fick till en fin plats på, på just förväntan. Jag kastade boll och drog på med rätt galna belöningar.
Och Elsa påpekade ju klokt att det är ju så det är i jakten. Extremt mycket förväntan (utåt mot fältet) men självkontroll och stadga för att få gå ut.
Att höja belöningarna på Tassla funkar ju självförtroendestärkande dessutom – det har det ju gjort i allt hitintills. SÅ. Kanske är det detta jag ska göra?
