Jag har laborerat vidare med inkallning med stå och ligg. Och tänkt massor. Jag har försökt förstå varför det plötsligt verkade ha lossnat (och jag tog ut segern i förskott) för att veckan efter vara rätt kasst.
Först tog jag ju den här filmen och var skitnöjd med hur hon springer och reagerar i framför allt ställandet (det är ju det som är problemet, läggandet kommer jag få till).
Sedan var det ju så här halvtrist en vecka senare:
När jag ältat detta med diverse träningskompisar så var det min jaktkompis Lisa som fick mig på rätt spår. För jag berättade för henne hur jag varit och tränat uppflog – det vill säga blixtsnabba stopp när något flyger upp framför Tassla – och på promenaden hem spelade jag in den första filmen. Jag gick förbi en gräsmatta som var så frestande – lång och smal – som lämpade sig perfekt för inkallningsträning.
Och vad hade jag just gjort, sa jag? Jo just det: Tränat snabba stopp. :) Och hur är Tasslas aktivitetsnivå när jag tränar allt som är kopplat till jakten? Hög! Dessutom hade hon precis badat – så hon var lite kall vilket kan speeda upp henne.
Häromdagen, efter att ha hängt i ett tält på SM i två dagar, kom vi hem på kvällen och tränade lite på en plan där det även fanns en agilitytunnel. Tassla var tokglad. Som att hon äntligen sluppit ur den där jobbiga miljön och äntligen fick göra något kul. ;) Dessutom blev hon knasglad av att få springa i tunneln, sötnöten.
Hög aktivitetsnivå med in in träningen direkt alltså. Så då testade jag. Och det gick lika bra som på första filmen! Högt tempo men snabbt stopp.
Parallellt med detta har jag försökt koppla ihop ordet ”stå” med en överraskning. Jag har backat halvspringande, haft Tassla framför mig, slängt fram leksaken plötsligt och då har hon ryckt till – samtidigt har jag sagt stå och sedan ”varsågod”. (Tack Ruth som fick in mig på den tanken.) Det funkar bra på nära håll och kanske har det bidragit till att det funkade bättre sedan också, vet ej.
Men detta med att ha henne i hög aktivitetsnivå känns som en framkomlig väg just nu. Har varit lite svårt att tända henne de senaste månaderna då hon varit lite skendräktig och seg. Men det börjar släppa nu, tror jag.
Jag ska verkligen försöka träna detta moment när jag känner att hon är väldigt ”på”. Så hon vänjer sig att det momentet ska ha den känslan. Får se vad det ger men det är i alla fall vår master plan just nu! :)